Rädda Barnens senaste rapport visar att barnfattigdomen i Sverige ökar.
– Det här är ju alarmerande siffror som visar en mycket mer utbredd ekonomisk utsatthet än tidigare, sade Åsa Regnér, generalsekreterare på Rädda Barnen.
Årets rapport om barnfattigdom presenterades i en webbsändning och visar att var åttonde barn i Sverige lever i fattigdom. Både andelen och antalet barn har ökat sedan 2022 och rapporten visar att ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund har det svårast.
– Nästan fyra av tio ensamstående föräldrar är ekonomiskt utsatta och det här är en särskild problematik som man bör uppmärksamma, sade Tapio Salonen, professor i socialt arbete.
Om rapporten: Rädda Barnens barnfattigdomsrapport 2025 är framtagen och skriven av seniorprofessor Tapio Salonen vid Malmö Universitet och Rädda Barnens rådgivare Samira Abutaleb Rosenlundh. Rapporten utgår från analyser av Statistiska Centralbyråns (SCB:s) register över hushållens familje- och inkomstförhållanden för alla folkbokförda barn 0–17 år, samt data om de uppburit försörjningsstöd.
Rädda Barnen har förändrat hur de mäter barnfattigdom för att skapa en mer realistisk bild. Deras uppdaterade mått tar hänsyn till hushållens basala kostnader och barns behov. Med det tidigare sättet att mäta var 175 000 barn i fattigdom, med det nya måttet lever 276 000 barn i fattigdom.
– Politiken har inte uppfyllt de förordningar som gäller. Konsumentverkets och andra myndigheters noggranna beräkningar för de basala kostnaderna har inte följt med, helt enkelt, sade Tapio Salonen.
Rapporten speglar utvecklingen från 2019-2023 och visar att riksnormen för försörjningsstöd inte har räknat in Sveriges inflation de senaste åren. Riksnormen följer konsumentprisindex istället för konsumentverkets beräkningar och det leder till att personer som redan är ekonomiskt utsatta blir mer drabbade.
– Rapporten visar tydligt att barnfamiljer med låga inkomster har det väldigt tufft. Bland ensamstående föräldrar så uttrycker många att de inte har råd att äta sig mätta och har svårt att tillgodose barnens grundläggande behov, sade Åsa Regnér.
Fakta: I Malmö är barnfattigdomen högst i Rosengård (59,4 procent) och lägst
i Husie (10,7 procent).
I Stockholm är barnfattigdomen högst i Rinkeby-Kista (36,4 procent) och lägst på Kungsholmen (3,2 procent).
I Göteborg är den högst i Angered (35,2 procent) och lägst i Örgryte-Härlanda (7,9 procent).
Hilal Chamsine
Hilal Chamsine studerar journalistik på Ljungskile folkhögskola. Han gjorde kortpraktik på Nyhetsbyrån Järva tre dagar i oktober.
