Det är inte många som har samma koll på Akalla, som Jocke Arfvidsson. Här kommer hans texter till alla 20 bilder, om vad de föreställer och var de finns. Det är en möjlighet för alla att lära sig mer om både historia och hembygd.



1) Gatlykta på Akalla torg.
2) Den sexkantiga väderkvarnen är hål nummer 18 i bangolfen i Akalla by. På andra sidan staketet kan man se den sexkantiga grunden av Akallas väderkvarn av holländsk typ. Kvarnen togs ur bruk i början av 1900-talet. Den tredje svartvita bilden ovan visar hur kvarnen såg ut.



3) De tre stora runda tankarna bakom rött hus är en del av värmeverket i Akalla.
4) ”Vattentrappa i natur” ligger i skogsparken inom kvarteret Porkala och består av 18 skålar, där vattnet – vid sällsynta tillfällen – rinner ner från en höjd. Trappan är en så kallad flowform där vattnet syresätts och skapar ett konstfullt skeende. Nigel Wells driver Virbela Ateljé i Ytterjärna som formger och tillverkar trapporna. När Akalla byggdes uppförde man ett konstnärligt lekmotiv med denna flowform.
5) Den runda breda pelaren med kakel i olika färger och en böjd långbänk finns på Akallas nyrenoverade (2025) busstation.


6) Sven Duvagången i korsningen av Pargasgatan och Torneågatan. Gångvägarna i Akalla har namn, men det är mig veterligt bara Sibeliusgången och Sven Duvagången som är skyltade. Sven Duva är en antihjälte i Johan Ludvig Runebergs diktverk ”Fänrik Ståls sägner” från mitten av 1800-talet. Även Fänrik Stål har en gångväg på Akallahöjden.
7) Kvarnstenen i nedre kanten av Akalla by nära bangolfen minner om den väderkvarn som stod där i början av 1900-talet. Grunden finns ännu kvar.


8) Den lilla ballongen är en del i ett smidesräcke mellan Oxhagsskolan och sopsugen. Konstverket av J. Martinsson restes 1976 och heter En Blå Ballong.
Det andra fotot visar att det står en skylt som anger parkeringsbestämmelser och skymmer just där den större ballongen i verket finns. Det är alltså svårt att se själva ballongen, vilket är tråkigt.



9) Rutschbanan finns på den mellersta av Akallas tre stora gårdar norr om Sibeliusgången.
10) Vid Akalla torg har vi denna Minnesplats mot våld – för kärlek. Den pryds av en liten fin skulptur skapad av ungdomarna Dana Ganieva och Raja Levander. Skulpturen heter ”Under samma tak” och restes 2018 för att hedra minnet av två pojkar som 2016 sköts så illa att den ena dog och den andra blev allvarligt skadad.
11) Det finns flera sådana öglor på Sibeliusgångens låga nummer. Det är ankarslutar. När man byggde hus i städerna under medeltiden och flera hundra år därefter fogade man ihop fasaderna med trossbottnarna med ankare som man slöt med järnstenar av olika utseende. Vid några av sina höghus använde sig Svenska Bostäder av den tekniken. Öglorna är alltså inte bara dekoration. Längre upp på Sibeliusgången använde man modernare vinkeljärn men de försvann vid senaste renoveringen.



12) Korset som pekar år fyra olika håll är korset på Akalla kyrka. Kyrkan byggdes för Svenska kyrkan men såldes 2020 till Stockholms katolska stift. Kyrkan är numera hemkyrka för syrianska katolska kyrkan. Det formella namnet är De heliga martyrernas syrianska katolska kyrka i Akalla.
13) Texten om Stockholmsområdet garnisonerade förband återfinns på den sten som avtäcktes 1970 för att markera att Järvafältet hade varit ett övningsfält för armén i 65 år.
14) Taket på Akalla sopsuganläggning. Här hanteras hushållsavfall från 8 000 bostäder i närområdet.



15) Café 24 är ett café på Sibeliusgången 24.
16) På adressen Esbogatan 11 ligger DN Ex tryckeriet där Dagens Nyheter och Expressen trycks.
17) Bensin- och dieselslangar på OKQ8:s mack vid Kottbygatan i arbetsområdet.



18) Det runda fönstret finns på byggnaden där Coop Xtra ligger. Fönstret vetter mot Sibeliusgången.
19) Stängda ventilationsluckor på det gamla magasinet i Akalla by. Magasinet anses ha ett särskilt kulturhistoriskt värde och har därför blivit blåklassat av Stockholms stadsmuseum.
20) De tre färgglada skyltdockorna ingår i Birgit Stål-Nybergs konst i Akallas tunnelbanestation. Uppgången mot Lidl. Stål-Nyberg gjorde sex stora mosaiker med 350 till 550 bitar som hon var med och göt i Gustavsbergs porslinsfabrik. Bilden i topp tillhör samma konstverk, men en annan del. Tunnelbanan till Akalla invigdes 5 juni 1977.
Jocke Arfvidsson
Det här är andra gången som vi fått nöjet att publicera quiz om två av Järvas stadsdelar, först om Tensta och sedan om Akalla. Båda tillkom på initiativ av kunniga och engagerade läsare, och har uppskattats mycket av läsekretsen. Kanske finns det fler som vill göra likadant från andra delar av Järva? Skicka ditt quiz per mejl till redaktionen@nyhetsbyranjarva.se
