• spånga-tensta-sdf-2.jpg
    Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning

Fortsatt missnöje i Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning

Nyheter

Nu har de flesta av tjänstemännen i Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning flyttat tillbaka till kontoret i Lunda, efter brandattackerna i slutet av augusti. Men problemen inom Spånga-Tensta stadsförvaltningen, som lett till att många ledande medarbetare har slutat, fortsätter.

Den 3 september skrev stadsdelsdirektör Per Kjellander ett brev till samtliga anställda inom Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. ”Vi är på väg tillbaka till våra ordinarie arbetsplatser men vi når inte riktigt ända fram denna vecka, men nästan.” I brevet tackade han alla och betonade värdet av deras arbete. ”Vårt arbete är viktigt för många – vår uppdragsgivare är medborgarna och jag tycker att vi visat att vi klarar vårt uppdrag otroligt bra. Och det gör vi tack vare att ni är så fantastiska!”
Men brevet har väckt viss irritation och ett anonymt brev, som uppges vara från flera av förvaltningens medarbetare, har skickats till Per Kjellander. ”Vi är flera från förvaltningen som inte håller med dig”, skriver de. De anser att stadsdelen är ”nedmonterad” och att många chefer och andra tjänstemän på ledande positioner, ”goda krafter”, har slutat på grund av dålig ledning. De hänvisar till resultaten av 2018 års medarbetarenkät, som visar på stora interna problem i förvaltningen.

Låga siffror i medarbetarenkäten och flera tjänstemän har slutat.

Redan i förra årets medarbetarenkät fick avdelningen för Stadsdelsutveckling, den avdelning som ansvarar för verksamheten i Medborgarkontoret, stadsmiljö och parkskötsel, sociala insatsgruppen, SIG, och stadsdelens demokrati- och kulturarbete, ”historiskt låga siffror”. Men stadsdelsdirektören Per Kjellander såg inget samband mellan de låga siffrorna i medarbetarenkäten och det faktum att flera tjänstemän där hade slutat.

Under rubriken Ledarskap besvaras alla 13 påståenden negativt

Även årets resultat för avdelningen Stadsdelsutveckling är sämre än för förvaltningen i övrigt, och en av enhetscheferna i avdelningen får ett katastrofalt dåligt resultat. Där är det bara ”röda siffror”. Under rubriken Ledarskap besvaras samtliga 13 påståenden negativt. 80 procent av de anställda tycker inte att chefen ger någon återkoppling, är tydlig, visar respekt eller skapar förutsättningar för delaktighet. De känner sig inte uppskattade, har ingen dialog med chefen, får inget stöd och får inte ens tag i chefen när de behöver. 80 procent känner inte förtroende för sin chef. Men just den enhetschefen har befordrats och är idag tillförordnad avdelningschef.

Hur kommer det sig att den enhetschef som fått det överlägset sämsta resultatet av sina medarbetare har befordrats till en högre tjänst, till avdelningschef?
Per Kjellander svarar i mejl: ”Inom Stockholm stad har vi en gemensam rekryteringsprocess där vi tillämpar kompetensbaserad rekrytering som metod. Detta för att säkerställa att rätt person hamnar på rätt plats utifrån kompetens. Det är många parametrar som ingår i kompetensbaserad rekrytering.”

Under oktober månad ska 2018 års medarbetarenkät diskuteras inom förvaltningen i Spånga-Tensta.

Kerstin Gustafsson Figueroa

FAKTA om medarbetarenkäter:
Målgruppen är anställda i Stockholms stad som är i tjänst och som påbörjade sin anställning 1 januari 2018 eller tidigare. Undersökningen genomfördes 29 januari till 26 februari 2018. Totalt deltog 38 740 medarbetare i hela Stockholms stad och 29 180 svar inkom vilket ger en svarsfrekvens på 75 procent.